Jaa, det stämmer jag grät av GLÄDJE!!! Min lilla son- prins tog sina första steg idag! 3 steg helt alene/ ensammen, så gjorde han d 4 gånger efter varann!!! Å tårarna började trilla, trilla ... Men det var en lättelse, endelig såg/ ser jag en utvei i dette långa løpet!!! Ååååh, det var så deili!!! :-)
Det var som en stor sten ramlade ner från kroppen min, endelig kan han ta sina första steg efter att han blev sjuk för lite över 6 månader sen...
Efter en stund kom det en tanke som va Jaa, nu kan han gå... MEN detta är ju för 2: ndra gången, før han kunde ju gå før oxså... Blev lite trist å tenke på att man må gå igenom ALLT på nytt igen med en liten, som snart blir hela 3 år t sommaren... MEN nå provar jag & fokusera att han FAKTISKT tog sina FØRSTA skritt/ steg!! Å bara det är ju ett STORT skritt i riktig retning!!!!
Ååååh, nu känns det som et litet smil kom ialla fall kom, det är inte ett STORT smil men et litet... Det va gott å kjenne litt på korsen det faktiskt e å smile... även om det va/er et litet smil... :-)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar