søndag 6. oktober 2013
Nu har det FAKTISKT gått 3år siden Noah blev syk...
Pløtsligt gikk det opp før mig at det nå har gått 3 år siden han blev syk...
Hvor er vi nå, eller rettere sagt hvor han er nå...
Noah kan gå, springe, "hoppe" =) Han MÅ bruke skinner før han har droppfot- eller føtter.. Smerter er det lite av, men kommer smygandes & det er nu hver uka mer eller mindre. Men det positiva er at det er nok med paracet da, litt sån spasma i føtterna..
Ellers er han som vanlig 5 åring- eller nesten i hvert fall...
Vi går på kontroll! Både i Tromsø & i Trondheim 2 ggr i året, litt gott har det vært å være i Trondheim. Får en sån trygghet når æ snakker med dem <3 amp="" ar="" b="" de="" i="" n="" nbsp="" p="" september="" sist="" troms="" trondheim="">det som var litt vondt var når vi var i Trondheim nå sist- fikk æ beskjed om at lilleskutt (det nye kallenamnet på min aktive sønn!) trenger rullestol, både vanlig & EL-stol... Pga at han trenger avlastning når han ska gå mye.... Han har visst fått en svai i rygget etter GBS (syndromet hans), at den faktiskt har gjort mer skada enn det som var trott... Så spurte æ sist til kirurgen " Menar du at uansett om han får den operasjonen i føttene som dåkker blir han aldri " frisk"? Det kom som et lyn från en himmel " Nei Johanna, Noah kommer ALDRI og bli helt frisk" Etter det må æ vara ærlig at æ ikke husker så mye som blev sagt, prøvde å FOKOSERE og tenke på "DET BESTE FOR NOAH".. Etter møtet som æ egentlig ikke husker hvor lenge.. Ihvert fall så gikk vi ut etter møtet & da kom tåran trillandes en etter en.. Å etter litt va det som en foss som kom! Noah skjønte ju ingenting- han var ju så glad! Han som va SÅÅ heldig å få EL-rullstol, husker at han var så lycklig.. Blev ju redd når han såg sin mamma gråta- førklarte at det va nåkka "rusk" som kom i øyan... Prøvde bara å BITE I, tills vi kom hjem, å etterhvert klarte æ det å tåran blev borte...
Etterpå har æ vel klart å hålla tåran i sjakk på en måte- av å til trillar noen tårar når æ kjøre til eller fra jobb, så klarer man TA SÆ SAMMEN på et vis...
Vet vel egentlig ikke korsen, va eller ska føle...
Uansett har vi vært heldige, han blev ju "bra"- det er ju kun føtter- litt rygg- som ikke er helt 100- så det er ju bra! eller hur, joo bra!
Johanna3>
Hvor er vi nå, eller rettere sagt hvor han er nå...
Noah kan gå, springe, "hoppe" =) Han MÅ bruke skinner før han har droppfot- eller føtter.. Smerter er det lite av, men kommer smygandes & det er nu hver uka mer eller mindre. Men det positiva er at det er nok med paracet da, litt sån spasma i føtterna..
Ellers er han som vanlig 5 åring- eller nesten i hvert fall...
Vi går på kontroll! Både i Tromsø & i Trondheim 2 ggr i året, litt gott har det vært å være i Trondheim. Får en sån trygghet når æ snakker med dem <3 amp="" ar="" b="" de="" i="" n="" nbsp="" p="" september="" sist="" troms="" trondheim="">det som var litt vondt var når vi var i Trondheim nå sist- fikk æ beskjed om at lilleskutt (det nye kallenamnet på min aktive sønn!) trenger rullestol, både vanlig & EL-stol... Pga at han trenger avlastning når han ska gå mye.... Han har visst fått en svai i rygget etter GBS (syndromet hans), at den faktiskt har gjort mer skada enn det som var trott... Så spurte æ sist til kirurgen " Menar du at uansett om han får den operasjonen i føttene som dåkker blir han aldri " frisk"? Det kom som et lyn från en himmel " Nei Johanna, Noah kommer ALDRI og bli helt frisk" Etter det må æ vara ærlig at æ ikke husker så mye som blev sagt, prøvde å FOKOSERE og tenke på "DET BESTE FOR NOAH".. Etter møtet som æ egentlig ikke husker hvor lenge.. Ihvert fall så gikk vi ut etter møtet & da kom tåran trillandes en etter en.. Å etter litt va det som en foss som kom! Noah skjønte ju ingenting- han var ju så glad! Han som va SÅÅ heldig å få EL-rullstol, husker at han var så lycklig.. Blev ju redd når han såg sin mamma gråta- førklarte at det va nåkka "rusk" som kom i øyan... Prøvde bara å BITE I, tills vi kom hjem, å etterhvert klarte æ det å tåran blev borte...
Etterpå har æ vel klart å hålla tåran i sjakk på en måte- av å til trillar noen tårar når æ kjøre til eller fra jobb, så klarer man TA SÆ SAMMEN på et vis...
Vet vel egentlig ikke korsen, va eller ska føle...
Uansett har vi vært heldige, han blev ju "bra"- det er ju kun føtter- litt rygg- som ikke er helt 100- så det er ju bra! eller hur, joo bra!
Johanna3>
lørdag 5. oktober 2013
min lilla bobbla...
Min lilla bobbla...
Igår kom en liten "deppedag" & idag, trur det kommer etter at æ fant en FB-sia med en jente på Noah`s alder som har kreft-hjernsvuls,som dessverre ikke går & operere.. De bare venter på at ho ska.. bli en vakker engel.. Kjennes veldig tufft å lese det dem skriver, trur de åpnade en bobble som æ hadde stengt i 3 år.. Har kjent at det er noe som vil opp av å til men bare prøvd å glømme det å FOKOSERE på arbei eller barnen.. Men nå har det sagt "p a n g" & det er så vondt i hjertet.. - smerte-fortvivelse- reddslan-..
Samtidigt får æ litt skyldfølelser fordi at man føler sånn.. Æ har ju trots alt ikke mistet han- han er ju nesten helt bra... Medans dem førbereder sæ på sluttet.. Tenk va sterk de er & tapper! Hadde ikke klart det, det er helt sikkert!
I kveld går min tanker & kännslor til heile den familjen <3 div="">
Johanna
3>tirsdag 6. september 2011
............... tänk om allt bara kunde vara en madröm................
.................. tänk om detta kunde BARA vara en mardröm.....
kanske vaknar man snart?
tänk om allt plösligt kunde vara som för 1 år sen!
Jaa, tänk hur bra det kunde vara, underbart....................
kanske vaknar man snart?
tänk om allt plösligt kunde vara som för 1 år sen!
Jaa, tänk hur bra det kunde vara, underbart....................
Världens bästa lillkille!!! Stärkaste av dom alla!!!!
Jaa, Noah William Laakso är en tuff liten grabb!! Nu har han haft 2 morgonen, igår & idag- där han ikke klarte å stå på bena sina.. :-O Igår gikk det ca 1 tima, så klarte han gå & efter det så va dagen hans perfekt! Han va på dagis/ bhg t kl 12.30 & etter det va d fullt upp! MEN så kom kvällen & då kom smärtorna oxså... mer å mera... hela denna natt va d mye smärttak.. Imorse klarte han inte heller stå på bena, ej heller krypa- bara kunde "åla" sig fram, det gikk några timmar innan han børjade att krypa & lengre tid tog det oxså før att han skulle klare å ställa sig upp... När han tilslutt kunde ta sina skritt/ steg, gick det liiite vingelaktigt laangsomt fram..Har varit i kontakt med barnlegen i Tromsø, vi sku se d an t imårra. Blir det samma imorronbitti, så bær d av t Tromsø...
Nu hoppas jag bara att ALT ordna sig t imorron!!! Stackars lillgrabben som måste ha d sån här! <3
Nu längtar jag VERKLIGEN t den dagen ALLA säger han lillgrabben min är FRISK!!! Tänk vilken dag- hur underbar dag det kommer att vara! Då ska vi allt fira! Längtar verkligen tills den dagen kommer!! MEEN ibland undrar jag verkligen om den dagen kommer!? Kanske kommer det vara sån här.. Ingen vet ju FAKTISKT inte hur han är når han blir erklær "frisk" av läkarna... Kanske det inte blir bättre... Man borde väl egentligen vara glad för att han är sååå MYE bedre, men klarer faktiskt inte det! Jag vil ha han så som han va före han blev syk, jag vill han min lillPRINS som han va!!!! Undrar egentligen va han/ vi har gjort før illa når d gikk så her!!?!??
Nu som det har varit 2 dagar som har varit så här, får man minnerna från oktober 2010, när han pløtsligt blev sjuk.. Känner att när han har så här, så blir man fort negativ MEN när han är bra svävar man på ROSA MOLN! tänk att det kan vända sig såå fort..
<3 Älskar dig min kära son! <3
mamma
Nu hoppas jag bara att ALT ordna sig t imorron!!! Stackars lillgrabben som måste ha d sån här! <3
Nu längtar jag VERKLIGEN t den dagen ALLA säger han lillgrabben min är FRISK!!! Tänk vilken dag- hur underbar dag det kommer att vara! Då ska vi allt fira! Längtar verkligen tills den dagen kommer!! MEEN ibland undrar jag verkligen om den dagen kommer!? Kanske kommer det vara sån här.. Ingen vet ju FAKTISKT inte hur han är når han blir erklær "frisk" av läkarna... Kanske det inte blir bättre... Man borde väl egentligen vara glad för att han är sååå MYE bedre, men klarer faktiskt inte det! Jag vil ha han så som han va före han blev syk, jag vill han min lillPRINS som han va!!!! Undrar egentligen va han/ vi har gjort før illa når d gikk så her!!?!??
Nu som det har varit 2 dagar som har varit så här, får man minnerna från oktober 2010, när han pløtsligt blev sjuk.. Känner att när han har så här, så blir man fort negativ MEN när han är bra svävar man på ROSA MOLN! tänk att det kan vända sig såå fort..
<3 Älskar dig min kära son! <3
mamma
Abonner på:
Innlegg (Atom)